1. |
||||
(SWE)
I vargatimmen, med dig jag gick
Ett öde fruset, som din blick
Du föll för tidigt, mitt lilla frö
Som höstens löv, på isbunden snö
Aldrig kan du värma dig i solens tid
Aldrig kan du springa i blomsterlid
Aldrig kan jag leda dig, till gravens frid
(ENG)
In the hour of wolves I strode with you
A fate as frozen
As your eyes blue
Not timely did you fall, my little grain
Like autumn leaves, on a snowy stain
Never will you warm yourself in the suns gloom
Never will you run through summer bloom
Never can I lead you, through graven doom
|
||||
2. |
Korpen
05:06
|
|||
(SWE)
I urskogens land
strövar en kvinna så ung
berövad av frostvind i höstens morgon
Längs älvens kant
vid isdimmans fagra lyster
En jordafärd hon skall ge
till vattnets mörker
Hon faller ner av en sorg så tung med sin kärlek i famn
Så fager men kall
förlorad i nattens timma
aldrig mer hon glädjen komma finna
En gestalt i natten
med lömskhet likt korpens glimt viskar han löften
om förlorade barnaskratt
Med missmod hon ler emot mörkret som träder i manlig skepnad
I glödens kyla hon skall vandra
till avgrundens djup.
Hon faller ner av en sorg så tung med sin kärlek i famn
Så fager men kall
förlorad i nattens timma
aldrig mer hon glädjen komma finna
(ENG)
In wildwood lands, strives a woman so young
Deprived by frost wind
In autumns morning
By the edge of the lake
By the hoarfrosts fair lustre
An earthen journey she’ll take
To blackened waters
She’s falling down, by a sorrow so grand With her love in her arms
So graceful, but cold
Lost in the nights hour
Never again, bliss she’ll find
A figure in the night
Insidious as ravens glimpse
He whispers a plegde
Of the lost childs laughter
With despendence she smiles to the dark
Who treads in the shape of a man
In embers cold, she'll wander
Down the chasmic depths
She’s falling down, by a sorrow so grand With her love in her arms
So graceful but cold
Lost in the nights hour
Never again, bliss she’ll find
|
||||
3. |
Skuggdansen
05:36
|
|||
(SWE)
Över skaren vilse förleds hon
i vargaväder med frusen famn
Värmen hon än tror ska finna
för att av hoppet hon åter kan brinna
Ifrån bråddjupet hon hör dem
argsinta skrik i vindens sång
Av en marelds förledande skimmer
dras hon ner
En hjärtlös moder
och ett hånfullt barn
För henne ner
till mörkrets land
I midvinternatten ett förbund skall ske
när hon i bockfotens dans tar hand
Ensam står hon
i den oändliga avgrundens djup
När en rovlysten dimma kryper över myren
och likt månens sken finner hon sig vilse i ljuset
I skärseldens famn hon skall komma
men utav sorg och längtan
ondskan hon välkomnar
En hjärtlös moder
och ett hånfullt barn
För henne ner
till mörkrets land
I midvinternatten ett förbund skall ske när hon i bockfotens dans tar hand
(ENG)
Over frozen crust, lost, she is led
In wolven weather, an icy embrace
The warmth she yet hopes to find
For by hope, she once more is alighted
From the precipice, she hears them
Harrowing cries, in the winds song
By a fiery rivers, deceiving shimmer
She is dragged down
A heartless mother, and a scornful child
Take her down, to blackened land
In mid winter nights, a contract is sealed
When the cloven hoof dances, she takes in hand
Abandoned, she stands, in the eternal abyss
When a ravenous haze, creeps over the mire
Like the guise of the moon, she is lost in the luminance To purgatorys embrace, she will come
But with sorrow and longing, evil she welcomes
A heartless mother, and a scornful child
Take her down, to blackened land
In mid winter nights, a contract is sealed
When the cloven hoof dances, she takes in hand
|
||||
4. |
Häxkonst
05:42
|
|||
(SWE)
En illvillig man
förförisk i natten
På graven han dansar
i lågornas sken
Ett leende likt sveket
för den pakt som är gjord
I mörkret hon skall födas
I mörkret hon skall dö
ur passet hon går
med utspridda vingar
svarta likt synden
Blodögd i natten
drivs hon av hat
I skymningens lust
själar hon tar
ifrån hennes kalla hjärta
ondskan hon för
I mörkret hon skall födas
I mörkret hon skall dö
ur djupet hon går
med utspridda vingar
svarta likt synden
(Eng)
An ill-willed man, trecherous by night
On the grave he dances, by the standing blaze
A smile like the betrayal, for the pact that was sealed
In darkness, she is born
In darkness, she will die
From the passage she rises
With scattered wings
Black as the sin
Blood-eyed in night, she's driven by hate
In dusks desire, souls she takes
And from her cold heart, evil she brings
In darkness, she is born
In darkness, she will die
From the depths she rises
With scattered wings
Black as the sin
|
||||
5. |
I mörkret hon skall dö
01:23
|
|||
(SWE)
Jag var korpen, ett fruset hjärtas stöt
Då svarta tårar jag ännu göt
Nu ser jag dem, där de går
Efter sig, lämnar de inga spår
Ta mig, res mig upp om ni kan
Jag minns ej mer var jag under jorden försvann
Bind mig, tror ni att dom och land
Kan bryta det förbund jag band?
(ENG)
I, the raven, a frozen heart beating
While blackened tears, I was still weeping
Now I see them, where they tread
They leave no trace when they're dead
Take me,
Rise me up if you're abled
I don't remember, where in the under I faded
Bind me,
Do you think a judgement crowned
can break, the seal I bound?
|
||||
6. |
Skärselden
07:00
|
|||
(SWE)
En sviken moder
följd av en gryning så röd
Hon sökte hoppet
men hon fann
En ilska så djup
som sorgen i hennes själ
I sin vrede hon hör
ett barnaskrik som vinden för
Av tårar likt sten
på knä hon faller
ensam vid vanvettets kant
En hånfull röst
om löftet hon gav
ekar i mörkrets sken
Förbarmat hon ser
att i svartkonstens kall
hon drivits till ondskans lust
Vilsen hon står i lågornas dans
hon kan bara se
Ett oändligt mörker
bland skuggornas skratt
som fört henne ner
Hopplöst hon tar
barnet i famn
så fagert men kallt
I stunden en klarhet hon ser
frånsäger ondskan och ler
Med lättnad i elden hon går
ej mer hon mörkret skall så
I flamman hennes synder ska renas
en sorgsen själ utan väg att gå
Ensam hon ska vila
så kall bland aska och sten
(ENG)
A betrayed mother, followed, by a dawn so red
She sought the hope but she found, a fury so deep
Alike is the sorrow, in her soul
In her wrath, she hears
A childs scream, which follows the wind
From tears like stone, on knees she falls
Alone, by sanitys brink
A mocking voice, speaks pledges she gave
It echoes from nocturnal glow,
In beseech she glares
That the dark arts she spoke
Has driven her to spiteful lust
Abandoned she stands
By the flaming prance
She can only see,
An eternal darkness,
By shadows laughter,
Of whom drove her down
Hopeless, she reaches
Embraces the child
So graceful but cold
The last hour, lucidity she sees
Curses the evil, and smiles
With conviction, through fire she'll walk
No more her darkness shall sow
By fire, her sins shall be purged
A sorrowful soul, with no path to tread
Forsaken she shall rest
So cold, by ashes and stone
|
Ulfven Sweden
Melodic doom/death metal inspired by nature and folklore. Härnösand, Sweden.
Streaming and Download help
If you like Ulfven, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp